Förvånad
Hörs !
Måndag
Nu var alltså måndagen avklarad. Dagarna går helt plötsligt så himla fort. Praktiken var rätt okej idag, mycket att göra och väldigt jobbigt vissa stunder men det kan ju inte alltid vara på topp.. I alla fall så kommer Kicki att sätta sig ner och skicka in mina betyg imorgon, känns lite pirrigt. Eller ja, väldigt pirrigt. Jag vet inte ens vad jag kommer få, dom har inte sagt något och jag har inget hum alls. Men och ena sidan, får jag bara ett Godkänt blir jag väldigt besviken, sedan att Mona sänker mig det kan jag ta. Men jag anser mig själv ha prestrerat för ett Väl Godkänt på praktiken. Sedan är vad jag har gjort på skolan en helt annan sak. Som sagt att Mona skulle sänka mig, det kan jag ta, för det skulle inte göra mig särskilt förvånad.
Nu är jag bara så himla nervös och nyfiken på vad Mia Lööf vill mig egentligen. Det var ju som sagt hon som klippte ihop mitt tv-program för P.S och det var henne vi umgicks med jag och mamma när vi var nere i Växjö. Det var en väldigt rolig upplevelse och Mia var väldigt snäll och framåt. Men vad jag vet nu så flyttade hon till Stockholm efter att vi hade varit i Växjö, så förmodligen jobbar hon på Sveriges Television i Stockholm nu om jag inte är helt ute och cyklar. Tänk vad jag hunnit med i mitt liv inom tv *fniss*
( jävligt gammal bild så var snäll och se inte så mycket)
Jaha ? :O
Praktik
Hörs ikväll, hejsvejs !
Vecka för vecka..
ATT GÖRA INNAN STUDENTEN
Vecka 18
Måndag - Lämna in Organisationsuppgiften, Affärsidé till Lena
Tisdag -
Onsdag - Prov Småföretagande B
Torsdag -
Fredag - Ledig
Vecka 19
Måndag -
Tisdag -
Onsdag -
Torsdag - Lämna in Läslogg Psykologi
Fredag -
Vecka 20
Måndag -
Tisdag -
Onsdag - Prov Rättskunskap
Torsdag -
Fredag - Lämna in eget arbete i Psykologi B Prov Buddismen
Vecka 21
Måndag -
Tisdag -
Onsdag - APU - dagboken, Fakta om APU - platsen inlämnas
Torsdag- Ledig.
Fredag - Ledig.
Plugg ..
Visst är min katt vacker ? :)
Filmkväll
Engagemang tack !
En stund på stan
Har jus kommit hem från stan, har varit där med Kristofer, mamma och Samuel. Och vet ni vad vi hittade? En butik med en massa balklänningar. Och billiga, jättefina som gick på 1000 - lappen. Jag ska ju inte gå, men jag vill. Hade jag haft någon att gå med hade jag inte tvekat. Och jag såg en som jag har kollat på tidigare som var jättefin.. Men jag prövade två och när dom inte passade blev jag bara irriterad.. Eller snarare besviken. Men det var två korta klänningar. . . Jag vill ju så gärna, men man får vänta tills man gifter sig.. Som man troligen inte ens kommer göra ...
Men är ni ute efter balklänningar så åk till Luleå och gå mitt emot Smedjan dom har allt möjligt att välja mellan, korta som långa. Och snorbilligt för att vara balklänningar..
Nu ska jag i alla fall äta lunch. Hörs !
Turismarbetet inlämnat !
Nu kan jag stryka en grej från min to do - lista. Härligt !
Men nu tror jag det är dags att sova. Känner hur trött jag är, har suttit med turism arbetet i flera timmar. Sedan klockan sju i alla fall. Men nu kan jag i alla fall sova gott. Hoppas ni haft en fin dag :)
Irritation på hög nivå
Nu är jag i Luleå, är alldeles proppmätt för vi har just ätit Pizza och fyfan vad gott det är, det är så himla mycket godare om man äter det sällan.. Så nu är jag mätt tills ikväll.. Ska strax sätta mig och skriva Loggboken i Psykologi B, känns bra om man gjort bort den redan nu så har man mindre att göra sedan. Jag kom bara att tänka på en grej; vad ska man göra resten av veckorna efter vecka 21? Det kommer kännas skit konstigt att inte ha något man ''måste'' göra på kvällarna..
Blev förresten väldigt irriterad idag på lektionen när vi började prata om studenten och studentskyltarna. Folk säger att vissa inte engagerar sig, däribland finns jag, jag räknas till dom som inte engagerar mig. Jag är också en av dom som inte vill göra en studentskylt. Vet ni varför? För att sist det var planerat visste ingen knappt någonting, eftersom dom som planerat detta var borta vid detta tillfälle. Hur kan man planera något till en dag när man vet att man är borta? I alla fall, jag orkar inte vara med på något som är halvt planerat. Sedan ska det inte bara vara en eller två som bestämmer heller, det ska vara HELA klassen. Och så till det andra; Innan vi gick ut förra sommaren så kom jag, Marielle, Linda S och några till med förslag om att åka till Skellefteå antingen på Boda Borg eller bo i stuga. Vi tog reda på all information eftersom vissa ville det. Till slut visade INGEN något intresse. Så nu får ni smaka på eran egen medicin, jag orkar inte engagera mig i något, när ingen är engagerad när någon annan vill hitta på något. Så lycka till med era studentskyltar, jag skiter fullständigt i dom. Och snart skiter jag fullkomligt i studenten också, för det känns inte kul att bli dumförklarad av sina klasskompisar ''för att man inte engagerar sig'' Och en sak till; med våran klass så BEHÖVER vi börja planera studentveckan redan nu (helst) i alla fall inom två veckor, annars så kommer ingenting att hända. Och dom som säger att det är töntigt att åka 14 stycken på studentvagnen, HUR TÖNTIGT ÄR DET INTE ATT INTE HAFT EN ENDA KLASSFEST UNDER TRE ÅR?
Visst Gumman ? ;)
Luleå över helgen..
Hej!
Nu väntar jag på att mamma ska komma från jobbet och hämta mig. Kommer bli skönt att åka till Luleå i helgen, har ju trots allt inte varit där på flera veckor eftersom vi är i Manjärv för det mesta. Men ikväll och i helgen så blir det Luleå ! Även fast det inte kommer hända så mycket så är det ju alltid roligt att komma till mamma och bli bortskämd, jag menar, vad är bättre än det? Ingenting!
Har dock noll med cash på mitt konto eftersom soc har fingrarna i röven, ärligt talat alltså, dom har det. Jag lämnade min ''inkomst-lapp'' redan före påsk. Så vafan är problemet? Fingrarna i arslet det är precis vad dom har.. Bara så att ni vet om jag utbildar mig till socionom och soss-tant så kommer jag aldrig ha fingrarna i röven, det kan jag lova er! Nåja, nu kan man ju alltid hoppas på att pengarna kommer innan räkningarna ska betalas. Har aldrig varit så här fattig som den här månaden .. Det känns förjävligt..
Och det ryktas om att det ska bli Pizza käk ikväll *mums*
Vi hörs!
Äntligen dags för sömn
Hallelujah! Äntligen dags för sängen, det låter väl som en väldigt skön och härlig idé? Jag älskar att sova det finns nog inget bättre. Kommer knappast att sova bra eftersom jag redan nu är nervös inför provet vi ska ha imorgon, jag vill verkligen inte kugga på det så jag har faktiskt försökt plugga in frågor och så vidare. Eller jag har nog aldrig pluggat så här mycket till ett prov faktiskt, men känns ändå som att jag kan noll..
Imorgon är det i alla fall fredag och jag ska åka hem till mamma i Luleå. Det ska bli riktigt trevligt och sedan så kanske man får väldigt god mat eftersom Kristofer får världens bästa lön imorgon, med semesterersättning och allt. Ibland är det positivt att bli uppsagd, speciellt om man för ett nytt jobb inom två veckor som han fick! * fniss*
På tisdag ska jag nog ta ledigt från praktiken också och följa mamma till Skellefteå där hon ska besikta våran bil, Bettan ni vet, som är från 1980 - talet, därför namnet BETTAN ! Jävlar så snygg bil, ni skulle se alltså *not*
Godnatt i alla fall. Nu blir det att dejta sängen!
Prov imorgon
Skolan är över
Istället för att plugga har jag fixat en ny design eftersom jag inte kan det så bra själv. Därför var ju Blogga Snyggt skitbra.
Laddar in bilder på studentmössan snart !
Billiga flygresor
Tandläkarn idag ..
Nä om man skulle göra något nyttigt och sedan dra till skolan..
HEJSVEJS !
Onsdag
Nu ska jag käka frukost, vi hörs !
Min väg till ett bra mående
Hittade den här fantastiskt bra skrivna texten på internet för ett tag sedan. Jag fastnade för den på något sätt. Det var som att det var mina tankar nedskrivna på datorn, det passade in så bra, kanske inte nu, men bara för några år sedan. Det var som att det var Evelina på ett papper..
Man får aldrig sluta att tro på att livet kan bli bra, bara man själv vill det. För vill vi människor verkligen nå fram till något så kan vi det. Att komma till ett bra mående i ditt liv kan vara väldigt svårt och en det är absolut en lång väg att gå, men det går alltid. Mina år som yngre och med en pappa som inte fanns i mitt liv så var det kaos för det mesta, när sedan folk vände mig ryggen (både vuxna som barn) och såg mig som en sämre människa så gjorde det väldigt ont, jag tappade tron på att det verkligen finns goda människor.. Jag tappade också glädjen till livet och slutade tro på mig själv, jag hade ingen direkt kontakt med mina inre känslor, för dom gjorde för ont. Jag slog bort alla tankar och låg och stirrade i taket.
Men en dag började min Mamma säga att ''Evelina, du har ingen självkänsla'' Då visste jag inte ens vad självkänsla innebar, det vet inte många än idag. Det min mamma gjorde var att ge mig massor med böcker om hur man kan förbättra sin självkänsla. Det hjälpte mig något otroligt. Jag fick arbeta med mig själv, men till en början var det jävligt jobbigt. Det gjorde ont. Första dagarna kunde jag inte skriva ner positiva saker om mig själv eller om jag hade gjort något bra.. För jag tänkte ''men inte kan ju jag göra något som är bra'' .. Men tillslut kom jag på mig själv; vad håller jag på med? Tänker jag låta dom andra vinna, ska jag tappa tron på livet för några få personers skull? Är det jag som ska kolla ner i backen när dom går förbi mig ute på gatan? Det gjorde jag i flera års tid. Antagligen så länge jag bodde i Jävre. Jag var väldigt arg att möta vissa personer som gjort mig illa, men samtidigt så gjorde det så ont att se människan som gjort mig så illa.. Men en dag kollade jag upp och tänkte; det är du som gjort mig illa, det är du som ska skämmas..
Idag har jag en självkänsla som resulterar i ett rätt bra självförtroende, en fantastiskt tro på livet och framförallt en tro på mig själv. Jag är för det mesta positiv och jag lever inte längre i ett kaos av känslor för pappa eller känslor för folk som kollar snett på mig. Idag kan jag stå upp för mig själv och säger precis vad jag tycker och tänker, ibland är det bra, ibland mindre bra men för mig kan det inte vara bättre än att kunna prata för sig själv. Nu behöver inte mamma, mormor, mina kusiner eller riktiga vänner försvara mig, det kan jag göra själv idag, det kunde jag inte förr.. Jag känner en inre ro i kroppen som aldrig funnits där förut. Och jag tror personerna i min omgivning vet att jag är en mycket positivare och gladare person idag än jag varit förr, för så känner jag.
Jag har inte klarat mig till ett bra mående utan alla fina och fantastiska personer som finns i mitt liv idag. Däribland min Mamma och min bästa vän Marielle, det är såklart många mer som har haft en stor inverkan på mig. Tack !
Godnatt syns imorgon !