Kom just att tänka på hur jävla förbannat skönt livet är nuförtiden egentligen. Jag har levt snart ett år utan att behöva tjata om vad någon ska göra. Och då pratar jag om mitt förra förhållande med Ricky.. Det kändes som att jag var en jävla morsa när jag tänker efter, det var som att ingenting med tid och rum stämde med honom. Man fick tjata för att han skulle gå upp på morgonen för att fara till skolan, tjata för att han inte skulle skolka osv. Så är det dock inte nu! Micke sköter ju sig själv. Dock vet man ju inte riktigt vilket  förhållande vi har (!) egentligen. Han har i alla fall mognat, det har inte Ricky..

Nu är det jag som är den där man måste tjata på för att få någonting gjort *fniss* Nu är det jag som är den omogna i förhållandet. Och vet ni vad? Det känns så förbannat skönt ibland, även om jag faktiskt också kan hjälpa till. Gud vad jag gillar mitt liv och personen jag delar störst av min tid med i nuläget (och förhoppningsvis gör det länge till)  :D