Jag kan nog aldrig beskriva hur mitt förra år blev. Det blev i alla fall ett sjuhelvetes bra år. Jag fick bra betyg, jag klarade trots allt att flytta hemifrån och lämna mamma även om det var det jobbigaste av allt.. Men jag har klarat mig själv, det trodde jag nog aldrig att jag skulle göra. Jag har aldrig mått så bra som jag gjorde förra året tror jag. Jag träffade också människor som jag vet att jag kan lita på och människor som kommit att betyda väldigt mycket för mig. Det vill jag aldrig tappa. Men det största av allt var pappas närvaro på min födelsedag för första gången i mitt liv. Det var så konstigt att se honom med min släkt och mina vänner samtidigt som jag blev så jävla lycklig..



Men ni ska veta att det här året kommer nog att bli sjuhelvetesgångertvå mycket bättre. Jag tar studenten och får söka jobb. Men det bästa av allt är att pappa förhoppningsvis kommer att vara på min första skolavslutning någonsin. Det kommer värma i hjärtat kan jag säga er. Även om jag kan förstå att han kanske inte vill vara med på utspringet, där kanske det är stökigt och så vidare, med mycket fylla, ja jag vet ju inte. Men bara att han kommer till mig den dagen skulle betyda SÅ JÄVLA MYCKET ! För första gången på 18 år kan mina föräldrar komma riktigt bra överens och jag har bådatvå i mitt liv, jag kan inte vara mer glad.

Jag hoppas för allt i världen att pappa får ett fint liv som det han förtjänar för han är en fin och omtänksam människa. Han förtjänar alla fina stunder och ett fint liv... JAG LÄNGTAR TILL STUDENTEN !